I Boråsarns fotspår

I våra försök att förstå Boråsarn bättre så måste PG underkasta sig ett digert researcharbete. Det innebär att besöka de platser som format och gjort boråsarn till den han är idag. I en senare släktkrönika kommer hela fenomenet att avslöjas, och då, först då får vi svar på alla de frågor som nu gör att vi ligger sömnlösa om natten.

Färden gick därför till Borås djurpark där vi vet med säkerhet att boråsarn vistades vid ett flertal tillfällen. Han skall enligt säkra källor ha varit väldigt förtjust i myrorna. På frågan om varför just myror svarade han; ”de är mindre än man tror”.

Researcharbetet tog det mesta av dagen men vi hann ändå med några bilder;

Mystiken på Marstrand

Idag gick den årliga utflykten till Marstrand av stapeln. Som vanligt lite bad, promenad, fästning och mat. Allt enligt planerna, och dagen gick som många gånger förut ända fram till händelsen som bröt den vanliga rutinen. PG med crew stannade till vid ett litet bord där det såldes orientprylar. Trägubbar, masker, koraller och snäckor. Ögonen fastnade vid en jättesnäcka.

Givetvis skulle snäckan testas, mot örat hördes ett ganska ljudligt shhhhhshshshssss. Havet tänkte jag för miljonte gången, fascinationen fortsatte och snäckan blev kvar vid örat. Shhshhsshssssss Stockholm Motala. Va! Sven Jerring. En blick mot försäljaren avslöjade min rädsla och jag fick ett menande svar tillbaks. Han visste mer denna mystiske man vid bordet.

Du måste köpa båda sa han samtidigt som han pekade på en liknande snäcka under bordet, ja sa jag och hade svårt att dölja min skräckblandade förtjusning. Jag förstod ju snabbt att det fanns chans till stereo. Båda snäckorna kopplades ihop med ett stabilt plastband till ett headset.
Den första lyssningen gav ett förnämligt ljud där en reinkarnerad Sven Jerring hördes tydligt och nu i stereo.

Märkliga saker hände på Marstrand denna dag.

Vänstertrafik NU!

Lika övertygande och naturlig som Thore Skogman var, är nu högertrafiken. Vi håller alla till höger i trafiken, som om det vore den naturligaste sak i världen. Vem minns vänstertrafiken? Kanske är det någon som lite nostalgiskt fortfarande tycker om världen i vänsterfilen. Minns de vajande fälten till vänster, husen, gårdarna och de glatt vinkande bönderna som alltid stod till vänster i de gamla svenska filmerna. Semestern började och avslutades i vänsterfilen. Ingen visste vad som väntande, framtiden var där och då.

Högeromläggningen var givetvis ingen politisk inriktning utan mer en anpassning till omvärldens vilja att ligga till höger. Vi blev medlemmar i ett större sammanhang och gladdes alldeles jättemycket över åtgärden. En viss kritik hördes dock över nödvändigheten, men smulades inte oväntat sönder av dåtidens likformiga argument.

Jag kan nog vara den enda unika viljan som vill ha vänstertrafiken tillbaka, en enstaka röst i en sen länge död debatt. Det finns inga som helst fördelar med vänstertrafik. Vänstertrafiken har dock andra värden som högertrafiken inte kommer i närheten av, den är så vänlig på något sätt, attraktiv, mysig och alldeles underbar.

Så med en rättshaverist obestridliga tålamod kommer PG att kämpa för vänstertrafikens införande igen. En kraft som på sikt växer sig stark, och som med hjälp av inlagor och insändare kommer att övertyga allmänheten om förträffligheten i den goda ide som rådde på vägarna förr. Tänk er en ny vänsterrörelse utan egentlig ideologi, bara en vacker idé där vi återigen kan hälsa bönderna på vänster sida och följa fältens böljande varma bugning.

Vem vinkar du på idag oh bonde, vem vinkar du på nu, vem har du vinkat på i mången år. Tomt, ödsligt, borta är lusten, men säg mig är längtan över när vi ligger till höger, gjordes det stora förtjänster när vi låg till vänster? Oh bonde har du glömt att vinka glatt för att välkomna hem, vinka då igen, oh bonde vinka då igen.

Hur maud du Kafka?

Ja det är dags för ett nytt drama. Denna gång en Kafkainspirerad historia där Boråsarn vaknar upp en morgon och är förvandlad till Maud Olofsson. För er som är lite bevandrade i litteratur förstår att detta inte bara blir en inspiration, utan en nästan direkt kopia av Kafkas Förvandlingen, eller som den heter på tyska; Die Verwandlung.

Beräknas vara klar under 2009. Arbetsnamn; Hur maud du Kafka?

Fruktansvärt Fängslande

Klippet har över en miljon visningar, det går inte att släppa när det väl är igång. Både fruktansvärt, och så fruktansvärt fängslande.

Öl – Både Ja och Nej

Lättöl:
Ett naivt öl i hela sin skapelse. Vill egentligen inget annat än att med sin existens konkurrera med andra måltidsdrycker. Väl kyld och på flaska är det en perfekt partner till din måltid. Lämnar i några fall ett litet fjunigt rus, inget som får dig att hoppa upp på bordet och sjunga gamla kupletter dock, lättölet kan på sin höjd framkalla lite nynnande. Ett för övrigt mycket gott och underskattat öl som borde med all rättvisa slå igenom på bred front.

Folköl:
Försökte en gång i tiden fylla upp tomrummet efter mellanölet. Lyckades inte bättre än Mona Sahlin skulle göra på ett rap-konvent, och kämpar även under en procent som verkar vara helt omöjlig.

Folkölet vill så mycket och måste ta plats för sin egen överlevnad. Det finns överallt, det går att köpa på natten, i liftkön, och PG undrar om de inte finns på Wettergrens, alldeles under Ballografpennorna och sketchblocken.

Folköl måste kylas så till den milda grad att det med fördel ätes som isglass. Över tio minusgrader smakar det bara, soltorkat ålsvett, ryamatta efter heroinavtändning, råttpäls, älgöra, björnröv samt syrsaröv.

Försök festa på det bara! Du hamnar lätt i koma innan du ens hinner nynna första versen på Waterloo, hålögd och med ledsen min sitter du undrande; var de här arton timmarnas slit värt 0.3 promille? Om jag dricker tjugofyra till blir det party då? Som sagt en helt igenom usel produkt, fungerar inte ens till en mikrovärmd denniskorv.

Starköl:
Mumma!

SommarBlues

Som ett återkommande event spelar PG en sommarblues för andra året i rad.
Redigerar om för tillfället, och i väntan på detta kan ni ju alltid nynna något.

Människans Bästa Vän

I samtal med min 10 åriga son;

-Pappa var kommer hunden ifrån? Jag menar den första hunden alltså.

-Vargen tror jag, sen har människan gjort massor av olika hundar.

-Är hunden våran bästa vän?

-Ja vissa tror det i alla fall.

-Blev den våran bästa vän på nittiotalet?

-Nä, mycket längre tillbaks.

-åttiotalet då?

-Nej, det var nog en bra bit innan stenåldern.

Intresset upphör här abrupt, perpektivet blev alltför tråkigt, och sonen börjar nynna på en technolåt ackompanjerad av mobilen.

Juli är ordvitsens månad

Klarar du av att köra skåpbil nu? Ja jag börjar bli Van.

Kör du lastbil? Nä det blev så långtradigt.

Jag skall nu använda min märkpenna. Tusch du verkligen det!?

Häll grillkolen någon annanstans, jag blev faktiskt överraskad.

Du kan ju inte sova och sjunga samtidigt, jovisst, säng a song.

Sover de på gräset? Ja de blev lite gräsmatta.

Träffade skottet nära målaren, ja men det var bara ett vådaskott.

Sa du båt två gånger? Ja hör hur det eka.

Detta är bra Meningslöst

Efter en av PG’s sällsynta stunder i seriös-mode så återvänder bloggen till det fullkomligt meningslösa. Och bättre meningslöst kan det inte bli.

Det Meningslösa

Det rent meningslösa är bättre än att förtvivlat hitta mening. Så börjar PG sina tankegångar idag. Vi kan inte raggla runt på gator och torg fulla av mening, det håller inte. Så varför denna överdrivet stora jakt på meningsfullhet?

Vi sover, äter ,bajsar, och några grejer till kanske, men där har ni fastslagen meningsfullhet – resten ingår i jakten på att hitta något som vi kan hänga upp våra längtande själar på. Egentligen vet vi aldrig när något är meningsfullt, osäkra tittar vi oss omkring, är den parfymen meningsfull? Känner jag mig meningsfull med en stereo och ett par tusen skivor, men osäkerheten naggar fortfarande.

Och den osäkerheten gör underverk för alla de som vill sälja meningslösa saker, paradoxen är tydlig när du efter mycket sökande hittar en toalettsits i jakaranda, efter ett tag bleknar dock innebörden, och du står där med tom blick, tittande på din sits av jakaranda. Varför? Skulle jag ha köpt en sits av hickory? Gjorde jag fel?

Att tro och lita på meningslösheten är därför den enda rätta vägen. Låt meningslösheten bli din vän, först då kommer det meningsfulla att bli både tydligt och visa sig vara äkta. Och först då kan vi springa mot solnedgången hand i hand i vetskapen att fenomenet Paris Hilton bara är meningslös, för nu tror vi på meningslösheten. Blomsterprakt kantar vår väg, delfiner hoppar glatt i rader om två, upptagna av sitt eget egentligen meningslösa delfinbeteende. Det gör oss dock inget, för nu vet vi bättre när vi kan omfamna meningslösheten och förstå dess innersta väsen.

Räkor och en dikt

Fiskare ställer klockan för att gå upp tidigt i ottan. Båten går med elva knops fart ut mot vattnen där räkorna finns. I med trålen! Hojtar kapten och saktar farten en aning. Första draget ger god fångst, även de följande nio försöken är lyckosamma. Räkorna sorteras därefter i mindre islådor och fraktas sedan mot land. Där de tas emot av uppköpare för att fraktas i lastbilar till återförsäljare med avsikten att sälja räkor.


Och en dikt:

Hälsenor smattrar i natten, ekot hörs över nejden och länge i allas öron. Vilka sprang utan uppvärmning? Frågade vän av ordning, vem sprang utan vetenskapens hjälp och statistikens bistra sanning?

Hälsenor brast i en hast för den som ej förstod det enkla i att jobba förnuftigt under last. Hör hälsenor brista, snäpp, snäpp, snäpp.

Så skynda, värm upp min vän, för då skall hälsenan vara dig evigt trogen när du mjuk om foten rör dig i skogen.