Först tänkte jag skriva om fontäner, och hur svårt det kan vara med glädjeyttringar som måste avhandlas med just vilda bad i fontäner. Tänk er en vinst i minigolf någonstans utanför staden, vinsten kräver mycket mer än att euforiskt hoppa upp och ner. Vinsten kräver minst en fontän. Du tar bussen in till centrum, kanske t.o.m ett byte från buss till spårvagn. Efter förtifem minuter står du vid fontänen och känner dock att den sprittande glädjen har avtagit något, du doppar tårna lite försiktig och tittar dig omkring. Är det någon som ser? Lite förläget tar du på strumporna igen och tar bussen hem.
På hemvägen får du dock en lysande idé. Eftersom badet måste komma i direkt anknytning till den tidiga glädjen, då kan inte vattenresursen i form av en fontän ligga för långt bort. Men vi kan hitta svaret på dilemmat med en enkel men ändå genial ide. Den upplåsbara fontänen blir då kanske det enda svaret som kan ge initial glädje sitt rätta verktyg, som även då i förlängningen kan bli var människas egendom. Användningsområdet kan breddas och är egentligen outtömligt när det gäller att förklara sin lycka.
Du står och argumenterar med någon och råkar vinna med en suverän sista mening. Ha Ha säger du samtidigt som du greppar kolsyrepatronen vilken får din personliga fontän att veckla ut sig. Vilda bad tar vid och personen som förlorade argumentationen står handfallen och kan egentligen bara titta på när du firar triumfen. Den personliga fontänen bör dock användas med försiktighet. Vi badar inte i fontäner efter roliga historier, här skiljer sig glädjen avsevärt, och det kan tyckas ofint att bada i fontäner efter t.e.x en ordvits. I Göteborg hade det förorsakat ett jävla badande. Och så kan vi inte ha det.
En svart marknad kommer givetvis att dyka upp, med fontändelning som följd. Det är helt ok.
Där ser man, det blev om fontäner i alla fall, jag tänkte ju skriva om LO. Men en trötthet infann sig,,,,,,,,
