Med en bedövande poetisk inledning, sedan rakt ut i radikalt vacker pingispropaganda. klippt med yttersta finess samt med en klar och synlig passion för sporten. Planet Grillvante väljer därför att publicera filmen med en överväldigande majoritet.
Klippet är hämtat från grannbloggen ”Idiotvind” som har skapat denna pärla. Inte direkt förvånande, men ändå överrumplande bra.
Platsen är Paris, VM i bordtennis 2003. Filmen är som gjord för tre knapptryckningar, ON, HQ, och helskärm.
tisdag 31 mars 2009
måndag 30 mars 2009
Låt bli fontänerna Vanja!
Först tänkte jag skriva om fontäner, och hur svårt det kan vara med glädjeyttringar som måste avhandlas med just vilda bad i fontäner. Tänk er en vinst i minigolf någonstans utanför staden, vinsten kräver mycket mer än att euforiskt hoppa upp och ner. Vinsten kräver minst en fontän. Du tar bussen in till centrum, kanske t.o.m ett byte från buss till spårvagn. Efter förtifem minuter står du vid fontänen och känner dock att den sprittande glädjen har avtagit något, du doppar tårna lite försiktig och tittar dig omkring. Är det någon som ser? Lite förläget tar du på strumporna igen och tar bussen hem.
På hemvägen får du dock en lysande idé. Eftersom badet måste komma i direkt anknytning till den tidiga glädjen, då kan inte vattenresursen i form av en fontän ligga för långt bort. Men vi kan hitta svaret på dilemmat med en enkel men ändå genial ide. Den upplåsbara fontänen blir då kanske det enda svaret som kan ge initial glädje sitt rätta verktyg, som även då i förlängningen kan bli var människas egendom. Användningsområdet kan breddas och är egentligen outtömligt när det gäller att förklara sin lycka.
Du står och argumenterar med någon och råkar vinna med en suverän sista mening. Ha Ha säger du samtidigt som du greppar kolsyrepatronen vilken får din personliga fontän att veckla ut sig. Vilda bad tar vid och personen som förlorade argumentationen står handfallen och kan egentligen bara titta på när du firar triumfen. Den personliga fontänen bör dock användas med försiktighet. Vi badar inte i fontäner efter roliga historier, här skiljer sig glädjen avsevärt, och det kan tyckas ofint att bada i fontäner efter t.e.x en ordvits. I Göteborg hade det förorsakat ett jävla badande. Och så kan vi inte ha det.
En svart marknad kommer givetvis att dyka upp, med fontändelning som följd. Det är helt ok.
Där ser man, det blev om fontäner i alla fall, jag tänkte ju skriva om LO. Men en trötthet infann sig,,,,,,,,
måndag 23 mars 2009
Grattis Cribba!
Grattis Christer Sjögren! 40 år som artist, inte illa. Planet Grillvante tycker ändå någonstans att cribba i fortsättningen kunde tjäna på lite blandmissbruk, kanske några roliga svampar, eller varför inte utforska världen utanför boxen med lite galna trippar. För att till slut föda fram det concept album som vi alla väntar på.
fredag 20 mars 2009
Självinsiktens Vida Fält
Vi alla lider nog av en aning skev självinsikt, och det kanske gör världen lite sköjigare, men vänta nu! Något skumt är det. Är inte basisten och gitarristen samma person? Och vad handlar röken om i början av klippet? Denna video har så mycket, det händer saker hela tiden. Kolla in det artistiska runt 0:55, kameravinkeln vid 2:56, osv, osv.
torsdag 19 mars 2009
Fiffig Musik
Planet Grillvante skall inom en snar framtid utreda begreppet ”fiffig musik”. Kategorin kommer att skärskådas med en tilltagande vetenskaplig iver.
Stevie Ray Vaughan
I rakt nedstigande led, en traditionsbärare, men samtidigt avvikande unik. Stevie Ray Vaughans energi och hängivelse är värd stora ord. Att så fullkomligt bli ett med sitt instrument och sin röst är få förunnat. Han själv inspirerades av den store Albert King, men ”förfinade” och slipade utan att någonsin tappa sin egen identitet. Försök hitta någon sekund i detta klipp där han verkar göra det för någon annan orsak än att nå rakt in.
onsdag 18 mars 2009
Vill du ha kaffe Jeff?
Det hela utspelar sig i framtiden på ett varulager för elektronik. Jeff huvudpersonen åker som vanligt till jobbet där han har jobbat i 14 år, han trivs med jobbet då det innebär många fina förmåner. Varje Påsk delas det ut varsin platt-tv till de anställda varken de vill eller inte, men för Jeff är det ok, för han gillar just platt-tv. Platt-tv är mycket bättre än de där gamla tunga sakerna brukar han säga. Att Jeff gillade sitt arbete kunde heller ingen ta miste på, han nynnade och slog ihop klackarna mest hela dagarna, vilket gjorde att han blev omåttligt populär. Han var emellanåt så populär att produktionen stannade till och resten av de anställda bara stod och gapade.
Denna dag skulle dock bli annorlunda. Väl framme vid jobbet parkerade Jeff sin bil och gick de tio stegen till dörren. Han öppnade dörren sakta och kände med ens att något var fel, allvarligt fel. En lätt vind slog in i ansiktet, det var som att glänta på en bastudörr, fast värre, hettan sved i Jeffs panna och han tänkte för sig själv; där rök nog mina ögonbryn. Märkligt! Var kom värmen ifrån? På hans väg genom lokalen fanns det dock inget ovanligt att notera, allt var som vanligt då han hejade sig fram till sin plats. Puh! Vad hände tänkte han? Vad hände?
Vill du ha kaffe Jeff? Frågade Sonja, som närmade sig lite försynt trots att hon hade varit Jeffs närmaste kollega i många år. Men, men vad har hänt med dina ögonbryn hojtade plötsligt Sonja, de är ju alldeles borta. Vet inte, jag vet inte mumlade Jeff något besvärad över Sonjas framfusiga fråga. Jag ramlade när jag var hos tandläkaren förklarade Jeff och förstod direkt vilken dålig bortförklaring det var. Det brann hos tandläkaren och jag råkade ramla just på elden försökte Jeff vidare. Hm du borde nog se över det där hos en läkare menade Sonja när hon lika försynt återvände till sin del av lokalen.
Något skrämd av upplevelsen och det otrevliga i att ha förlorat ögonbrynen försökte nu Jeff samla tankarna. Blicken for över lokalen i ett försök att förstå, men jag måste bara börja arbeta nu, han kände stressen över att ha tappat tempo på morgonen. En spegel vid arbetsplatsen avslöjade med all tydlig plågsamhet vad han hela tiden befarat, ögonbrynen var helt borta. Puts väck, där det förut hade suttit ögonbryn var det nu bara skin. Herregud vad skall jag göra? Han plockade upp en märkpenna och gjorde tillfälliga ögonbryn och blev lite nöjd med resultatet. På långt håll märks det ju inte sa en inre röst, och Jeff blev betydligt lugnare.
Ända sen Jeff var liten så har ögonbrynen betytt allt, ögonbrynen är det du tar med dig i världen sa alltid hans mor. Du blir aldrig bättre än dina ögonbryn menade far med barsk stämma. Därför var detta så viktigt för Jeff. Förtvivlad men nu något lugnad började ändå jobbet. Dagens första uppgift var att tömma skrivaren på inkomna uppgifter. En platt-tv skulle ut till en adress som Jeff kände till, han packade bilen långsamt, och försökte få den underliga morgonen ur tankarna.
Denna dag skulle dock bli annorlunda. Väl framme vid jobbet parkerade Jeff sin bil och gick de tio stegen till dörren. Han öppnade dörren sakta och kände med ens att något var fel, allvarligt fel. En lätt vind slog in i ansiktet, det var som att glänta på en bastudörr, fast värre, hettan sved i Jeffs panna och han tänkte för sig själv; där rök nog mina ögonbryn. Märkligt! Var kom värmen ifrån? På hans väg genom lokalen fanns det dock inget ovanligt att notera, allt var som vanligt då han hejade sig fram till sin plats. Puh! Vad hände tänkte han? Vad hände?
Vill du ha kaffe Jeff? Frågade Sonja, som närmade sig lite försynt trots att hon hade varit Jeffs närmaste kollega i många år. Men, men vad har hänt med dina ögonbryn hojtade plötsligt Sonja, de är ju alldeles borta. Vet inte, jag vet inte mumlade Jeff något besvärad över Sonjas framfusiga fråga. Jag ramlade när jag var hos tandläkaren förklarade Jeff och förstod direkt vilken dålig bortförklaring det var. Det brann hos tandläkaren och jag råkade ramla just på elden försökte Jeff vidare. Hm du borde nog se över det där hos en läkare menade Sonja när hon lika försynt återvände till sin del av lokalen.
Något skrämd av upplevelsen och det otrevliga i att ha förlorat ögonbrynen försökte nu Jeff samla tankarna. Blicken for över lokalen i ett försök att förstå, men jag måste bara börja arbeta nu, han kände stressen över att ha tappat tempo på morgonen. En spegel vid arbetsplatsen avslöjade med all tydlig plågsamhet vad han hela tiden befarat, ögonbrynen var helt borta. Puts väck, där det förut hade suttit ögonbryn var det nu bara skin. Herregud vad skall jag göra? Han plockade upp en märkpenna och gjorde tillfälliga ögonbryn och blev lite nöjd med resultatet. På långt håll märks det ju inte sa en inre röst, och Jeff blev betydligt lugnare.
Ända sen Jeff var liten så har ögonbrynen betytt allt, ögonbrynen är det du tar med dig i världen sa alltid hans mor. Du blir aldrig bättre än dina ögonbryn menade far med barsk stämma. Därför var detta så viktigt för Jeff. Förtvivlad men nu något lugnad började ändå jobbet. Dagens första uppgift var att tömma skrivaren på inkomna uppgifter. En platt-tv skulle ut till en adress som Jeff kände till, han packade bilen långsamt, och försökte få den underliga morgonen ur tankarna.
söndag 15 mars 2009
JJ Cale – His Coolness
Planet Grillvante kan inte ha alla änderna på rad, vilken miss, ett fruktansvärt misstag, så beklämmande att bloggen borde stängas, RADERAS FRÅN JORDENS YTA OCH HELT LÖSAS UPP I ATOMER. Ännu inget klipp med JJ Cale, VA! En miss som bara kan jämföras med när Dala Dahlqvist tilldelades guldbollen 1984.
Nu försöker vi ändå att reparera skadan med ett alltför senkommet klipp. Där His Coolness som vanligt når de oförställda höjderna med enkla medel. Lyssna på den något inåtvända gitarren som greppar ryggraden och skapar dissonans mot flödet i kompet, rösten tangerar ackorden på ett fabulöst sätt utan en stavelse för mycket. Texten som understryker en viss klacksparkande distans utan att bli för ytlig, sammantaget helt ruggigt bra.
Clapton står här i bakgrunden och beundrar sin största idol.
Nu försöker vi ändå att reparera skadan med ett alltför senkommet klipp. Där His Coolness som vanligt når de oförställda höjderna med enkla medel. Lyssna på den något inåtvända gitarren som greppar ryggraden och skapar dissonans mot flödet i kompet, rösten tangerar ackorden på ett fabulöst sätt utan en stavelse för mycket. Texten som understryker en viss klacksparkande distans utan att bli för ytlig, sammantaget helt ruggigt bra.
Clapton står här i bakgrunden och beundrar sin största idol.
Dagsläget
tisdag 10 mars 2009
Purple Haze
Här är några av textkommentarerna under klippet i You Tube:
-what are you wearing?
-It is a copy of the clothes the King of China wore 1000 years ago. I bought them in Vancouver.
-what are you wearing?
-It is a copy of the clothes the King of China wore 1000 years ago. I bought them in Vancouver.
måndag 9 mars 2009
Månadens Grillvante
söndag 8 mars 2009
Patrik Ekwalls Ego - P.E.E
Efter gunands fina kommentar till inlägget ”BMI på dig själv du” så känner sig Planet Grillvante nödgad att utreda Patrik Ekwalls ego. Som nämnts tidigare så verkar det inte finnas något större än Ekwalls ego, inte ens sockersuget hos Bert Karlsson under ett studiebesök på Marabou kan vara mäktigare.
Först gör vi om Patrik Ekwalls ego till en enhet och kallar den för PEE. Därmed kan vi placera in enheten i en formel som lyder; PEE > sockersug = allt + universum – självinsikt. Vi vill ju samtidig inte ge PE nöjet att jämföras med allt och universum. Så hela uträkningen grundar sig följaktligen på hur PE upplever sig själv. Med en subjektiv ekvation som en gång för alla kanske kan lösa mysteriet om Patrik Ekwalls Ego.
Då självinsikten inte förtar storheten av enheten PEE kan vi stryka den ur beräkningsmodellen. Ekvationen blir då lite enklare att hantera; PEE > sockersug = allt + universum. Även sockersuget förtas av PEE och hamnar i ett underordnat men ändå inte oviktigt läge. Vi får inte glömma att sockersuget är fortfarande en av universums starkare krafter och plockar lätt bort ”allt” ur ekvationen. Kvar blir då; PEE = < >Universum.
Einstein sa en gång på en ganska blöt fest. Vi sitter inte i det krökta rummet, vi sitter i det krökande rummet. Lustigkurren hade också en annan sida när han visade hur PEE leder till att gravitationen inte längre kan anses vara en kraft utan istället är en effekt av det krökta rummet. Gravitationen som håller ihop vårt universum kan alltså vara ett resultat av den densitet som PE,s nämnda tjockskallighet uppvisar. Som hittar sitt ursprung i ett svart hål, och vidare grundar för uppkomsten av The Big Bang.
Tanken svindlar nu, och ekvationen har övergått i rena spekulationer, men någonstans hittar vi ändå en verifierad basis för vetenskap. Frågan kvarstår som en av fysikens olösta mysterier. Kan Patrik Ekwalls ego vara större än Universum? Exemplet ”PEE = < >Universum” kan bara lösas om Ekwalls ego blir ett mål motiverat för ett Nobelpris.
Det finns sålunda ett nytt spännande område att utforska, där vi kan hitta många svar om bara viljan finns. Tänk om P.E.E är den byggstenen som kan förklara Universums uppkomst, och att den drivs av en enorm fåfänga i en oändligt hög hastighet. Strängteorins frekvenser förmedlas av TV 4 på bästa sändningstid. Patrik Ekwall är enligt denna teori inte större än Universum, han är Universum.
fredag 6 mars 2009
BMI på dig själv du!
Våra samtal om vikt och kost har ökat lavinartat. Vi hör hälsningsfraser som; Tjena hur är ditt BMI idag? Eller; GI-metoden har verkligen fått dina ögon längre in i skallen. Några av dagens stora hjältar är bantarna, alltså de som lyckats gå ner mest i vikt. De väger sina ostbågar och räknar kalorier med decimalprecision. Tabeller avgör vad som skall ätas och när det skall ätas.
Kalorivakten är ständigt närvarande och tar upp mycket av hjältarnas tid, vi måste bli hundra år, vi måste bara bli gamla!
Njutningen däremot tillhör de förtappade själar som unnar sig livets goda. De fördömda människorna som har tappat kontrollen. De som kan hittas med en påse semlor på en smutsig toalett, helt nerkaloriade med grädde rinnande ur näsan. Denna feta geggiga massa som vandrar i okunnighetens kök med ett sockersug större än Patrik Ekwalls ego. Ni är mina hjältar.
Jag har ändå några goda råd att komma med, utan någon onödig djupare metodik. Råd som tilltalar förnuftet och är så enkla att ett snille kan förtvivla;
1) Gör av med lika mycket som du tar in.
2) Eller varför inte helt utan krusiduller; Ge dig ut och spring!
Planet Grillvante har planer på det sistnämnda men har ännu inte nått dit.
onsdag 4 mars 2009
Imagine
Tänk om det inte fanns några gränser och inte heller några länder. Bara ett folk i en värld. Vad händer med passpolisen då? Vad skulle de leva av? Hur skall höga hyror, amorteringar och alla andra utgifter i månaden hanteras. Förtvivlade mot ruinens brant vandrar de. Sorgset tunga med släpande steg. Statistiken säger att femtio procent av alla passpoliser skulle inom en tioårsperiod vara uteliggare. Så tänk efter när du skänker en tia i framtiden, att du har med stor sannolikhet en förut så stolt passpolis framför dig. Tänk!
John Lennons vision i låten Imagine, som handlar om just en värld utan gränser. Jag undrar om John förstod konsekvenserna. Det är väl känt bland världens passpoliser att Lennon motarbetade dem, och en djärv teori som framhålls är att mordet i New York var beställt av tullverket. Själv tror jag fortfarande att det var en galenpanna som inte hade alla gurkor i frysen.
Tullverket har förvisso klarat sig ur misstankarna på senare tid men låten Imagine sitter fortfarande kvar som en tagg i tullkroppen.
Fler gränser ger fler jobb det förstår varje passpolis, och det forna Sovjetunionens fall gav massor med arbetstillfällen, så varför inte fortsätta att stycka upp världen i små rutor så vi alla kunde vakta. Öka antalet gränser så till den milda grad att vi får var sitt land. Mitt land skulle heta Grillvante och jag skulle hålla hårt i den inhemska produktionen.
John Lennons vision börjar då bli mer och mer verklighetsfrämmande och låten kanske måste skrivas om. Där några få gränser är tillåtna och där passpoliser får någon slags upprättelse, allt för att låten i framtiden inte skall hamna i onåd hos tullverket.
Min egen vision är att passpoliserna i framtiden kan lyssna på Imagine och kanske t.o.m. spela den lite i bakgrunden på sina årsmöten. Först en liten svag volym, nästan ohörbar, för att öka sakta, en tillvänjning sker, stark volym, de kopplar armarna för känna frihetens crescendo. Lennon och tullverket som vacker symbios, strålar i en universell vision. Kan ni se det framför er?
måndag 2 mars 2009
Måndagen var märkligt lugn
En del dagar är märkliga, denna måndag var en av dessa. Ett mystiskt lugn vilade i luften, folk log fridfullt som om de var påverkade av opiater. Ivriga rörelser rättades snabbt till, och en samförstådd långsamhet fick råda. Hetsiga skämt mottogs med jämnmod, varje försök till action röstades fort ner. Dagen gick, folk åkte hem, helt utan avtryck. Kan det verkligen vara måndagen som,,,,,,,,,,,?
söndag 1 mars 2009
Nåt stort på gång
Jag skall ner till Helsingborg nästa helg för att se på SM i Bordtennis. Några av namnen som spelar är Waldner, Appelgren och Persson, därtill en drös med lovande ungdomar som mycket väl kan skrälla. Bara att komma in i hallen och se 12-16 bord som står uppställda för drabbning är ojämförbart inom idrotten. Så mycket spänning och prestationer på en och samma gång är ingen lek för koncentrationen, ögonen flackar oavbrutet i 12 timmar - du blir trött men vill inte ge dig för det pågår någonting stort hela tiden. Det andas stor historia och kommande framtid under samma tak. Ett parallelluniversum som helt enkelt kan kallas paradis.
Jag skulle vilja jämföra det med att bli uppspolad på en öde ö med Pamela Andersson och en lastbåt med norrlands. Eller varför inte en ljudbok uppläst av Ernst-Hugo Järegård.
Jag skulle vilja jämföra det med att bli uppspolad på en öde ö med Pamela Andersson och en lastbåt med norrlands. Eller varför inte en ljudbok uppläst av Ernst-Hugo Järegård.