Föregående inlägg var menat som en paustext, något som PG tror att de flesta förstod. Det fungerar lite som hissmusik, väntrumsmusik i väntan på den gemena tandläkaren eller som on hold-musik när du ringer ditt favoritföretag.
En ide som kan komma väl till pass i långa tunga romaner, där det går att klämma in lite roliga historier i tex Tolstojs Krig och Fred efter många långa lästimmar. För att lätta upp sinnet och få orken att fortsätta.
Som ett komplement till Bonnier kan ett förlag enbart distribuera paustexter, alltid till hands när du lyfter din tegelsten. Viktigt är att de inte får handla om något, ungefär som vinprovarens vatten. Du får en neutral och avslappnad paus inför nästa lässession.
Paustexter; En tanke god som någon.
