Vad e` det med saker som skall till noll? Grejer som måste fixas och som inte har något värde förutom att de återställer saker till den evinnerligt tråkiga nollpunkten.
Ett besök från energiverket fastslog häromdagen att min gasledning låg under hörnet av garaget, som med lite otur kunde få sättningar och därmed möjligen en sprucken gasledning som följd. Vad kostar detta arrangemang frågade jag försiktigt, 25 papp svarade mannen med brickan utan att blinka.
Jag svalde lite besvärat och undrade om han inte kunde räkna på det lite mer ingående, näpp det gick inte för sig. 25 papp var det.
Garaget byggdes 1972 då proggen började få fäste i Sverige och jag var tre år från moppe. Så någonstans ute i de djupa skogarna i Torslanda lekte en yster 12-åring när ett garage byggdes över en gasledning i de östra delarna av stan. I efterhand kan det tyckas som om slumpen har slagit till eller kan det kanske vara ödet, jag tyckte faktiskt att sommaren 1972 var lite märklig. Att sommaren på något sätt beseglade mitt öde, min framtid, mitt liv.
Då garaget sticker ut mindre än tjugo centimeter över ledningen så borde tecknen sommaren 1972 inte ha varit alltför tydliga. Framtiden bör kanske bära större händelser för att vi skall få kännbara visioner. Detta är egentligen nonsens, men med facit kommer också inbillningens starka krafter att försöka binda ihop de lösa oförklarliga trådarna. Borde jag ha fattat detta redan när bågen spändes i Torslandas djupa skogar, eller är det en ren efterkonstruktion?
