-Mitt namn är Juantes presenterade sig mannen som just hjälpt Frans. Ja tack så mycket, men vem står bakom dig. -Det är Stålmannen. Men han ser väldigt förlägen ut. -Ja Stålmannen är lite blyg och det innebär att han blir superförlägen. Ok jag förstår, Frans såg att mannen bakom Juantes snurrade på foten och tittade i marken. Ok tack så mycket igen Juantes, vad kan jag göra föra att återgälda er? –Skulle du vilja ta detta brev till min syster i México? Jovisst inga problem Juantes, jag tar flyget ikväll. Frans såg Juantes med sin vän Stålmannen lämna platsen, snart syntes bara siluetten av sombreron och den röda manteln svagt i den nedgående solen.
Men vänta nu! Det var ju ingen dålig gentjänst att åka till México med ett brev, och varför skickade inte Juantes brevet med den vanliga postgången. Hmm tänkte Frans, det är något lurt i farten. Frans tänkte om det fans några fler metaforer, men kunde för tillfället bara komma på ”ugglor i mossen”. Foten var forfarande öm men smärtan var nu mer avlägsen. Frans kunde därför ta sig hem för egen maskin och försökte förgäves komma på en ny metafor för ”egen maskin” strax innan han somnade trött men tillfreds.
Frans vaknade tidigt med oro i kroppen, JÄVLAR JAG GLÖMDE ATT ÅKA TILL MEXICO IGÅR KVÄLL, HELVETES OCKSÅ! Han hoppade upp och slängde på sig kläderna rusade mot dörren, råkade snubbla på mattkanten och slog huvudet stenhårt i ytterdörren. Frans blev liggandes avsvimmad alldeles innanför dörren och dagarna gick. På tredje dagen knackade det på dörren. Frans vaknade svag men lyckades nå dörrhandtaget för att öppna. Dörren gled upp och där stod Juantes. – Hur blir det med brevet? Frans kunde skönja Stålmannen bakom Juantes lika förlägen som vanligt. Hur är det egentligen med stålmannen? Undrade Frans. – Bry dig inte om det sa Juantes, nu med en stram ton i rösten. – Brevet, du måste leverera brevet! Dörren stängdes bestämt men ändå inte hårt. Frans försökte värdera hårdheten i stängningen för att sedan försöka omvandla det till hur sne Juantes egentligen var. Han verkade vara mediumsned.
Vilken konstig stämning det plötsligt blev tänkte Frans när han hörde Juantes och Stålmannen försvinna nerför trappan.
Nästa episod: Stämningen blir klart sämre, men Frans får en idé.